Återvinning

ÅTERVINNING

EN VACKER DAG SKA BILEN SKROTAS!

I Sverige lever en bil i genomsnitt ca 17 år, innan det är dags för skrotning. Biltillverkare och bilimportörer lyder under ett producentansvar för uttjänta bilar, d.v.s. man har ett ansvar för att bilen, den dag den tjänat ut, ska tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Producentansvaret föreskriver att den uttjänta bilen ska återvinnas till minst 95 procent. Producentansvaret innebär också att uttjänta bilar ska tas emot kostnadsfritt i ett landsomfattande mottagningssystem. Läs mer på Bilretur. Vad som gäller för producentansvaret kan du läsa mer om på Mobility Swedens hemsida. Se också de informationsfoldrar som är framtagna, du finner dem längst ner på hemsidan.

BILRETUR

Bilretur är ett samarbete mellan Mobility Swedens medlemmar, bilskrotare och Stena. Bilretur erbjuder ett nationellt nätverk av mottagningsställen dit bilägaren kan vända sig med sin uttjänta bil. www.bilretur.se

SÅ HÄR MILJÖBEHANDLAS BILEN

Miljöbehandlingen inleds med att skrotbilen dräneras. Det innebär att bilen töms på vätskor som oljor, bränsle, spolarvätska, bromsvätska, glykol från kylaren och köldmedia från luftkonditioneringen. Därefter demonteras startbatteri, balansvikter, krockkuddar och eventuella komponenter som innehåller PCB/PCT, bly och kvicksilver. Startbatterier och balansvikter av bly återvinns medan komponenter som innehåller kvicksilver skickas för kontrollerad deponi. Även oljor återvinns. Vätskor som inte kan återanvändas, sänds för energiutvinning till företag med speciella tillstånd.

Pyroteknisk utrustning, som krockkuddar och bältesförsträckare, demonteras eller neutraliseras. Bränsle- och gastankar gör man hål i, för att dessa inte ska explodera under fragmenteringsprocessen.

DEMONTERING FÖR ÅTERANVÄNDNING OCH MATERIALÅTERVINNING

Sedan vidtar demontering av katalysator, däck och från och med år 2002 även glasrutor för separat återvinning, samt alla komponenter som kan återanvändas. Om bilen har delar som kan säljas tas dessa omhand. Vissa delar renoveras innan de säljs igen som reservdelar. Lagret är datoriserat med fakta om ålder och ursprung för varje komponent. För komponenter som har med säkerhet att göra gäller särskilda regler.

Demonterade komponenter registreras i en databas som är gemensam för ett stort antal bilskrotare och tillgänglig för potentiella kunder.

FRAGMENTERING

Det som är kvar efter att bilen miljöbehandlats och demonterats skickas för fragmentering, det vill säga hackas sönder till smådelar. Materialet sorteras sedan med hjälp av magneter, luftströmmar, vattenbad och till och med för hand. Efter detta återstår smältugnar för metallerna och återgång till ursprunglig råvara. Fragmenteringen sker i en av de sju anläggningar som finns i Sverige i dag.

VIDAREUTVECKLING FÖR ÖKAD ÅTERVINNING

Biltillverkarna tar redan i konstruktionsstadiet hänsyn till bilens återvinning, bland annat genom val och sammansättning av material. Kunskap om bilens materialinnehåll, vad delar väger, demonteringsanvisning med mera är en viktig förutsättning för utvecklingen av bästa metoder för återvinning.

Därför har bilindustrin konstruerat ett verktyg för information till bildemonterare och återvinnare, så kallad International Dismantling Information System, IDIS.

Det PC-baserade informationssystemet har utarbetats för 48 bilmärken. Det identifierar de material som finns i bilens olika delar. För vissa bilmärken sträcker det sig tillbaks ända till årsmodell 1972. Systemet finns på 21 språk och förbättras och uppdateras kontinuerligt.

Bilproducenterna samverkar också med bildemonterare och fragmenterare för att finna de rätta metoderna som gör miljöbehandlingen bra, snabb och billig. I ett av projekten visar man hur renoveringen av bildelar utförs på ett miljöriktigt och ekonomiskt försvarbart sätt. Detta projekt identifierar, renoverar och kvalitetssäkrar komponenter.

Återvinning av glasrutor, vissa vätskor och tillvaratagande av skumplast från säten är andra exempel på hur återvinningen och återanvändningen av bilens materialdelar utvecklas. Dessutom inriktar sig fragmenteringsindustrin, i nära samverkan med producenterna, på att finna lösningar för att utvinna mer material ur den restfraktion som hittills lagts på deponi. Samarbetsprojektet har bland annat givit dels mer utvinning av metaller, dels kvalitetssäkring av en bränslefraktion.